Victoria stroop test (STROOP)

Nedan beskrivs Mindmores stroop-test

Vad används testet till

STROOP används främst för att mäta förmågan att hindra (inhibera) en impuls. 

Hur fungerar testet

STROOP består av två delar. I båda delarna behöver personen läsa ord på skärmen skrivna med olika färger.  I båda delarna avger personen sitt svar genom att klicka med musen på en av fyra knappar.

I första delen överensstämmer ord och textfärg (t.ex. "RÖD" skrivet i röd färg).

I andra delen överensstämmer inte ord och textfärg. (t.ex. "RÖD" men skrivet i blå färg) Testtagaren ska då så snabbt som möjligt svara vilken färg ordet är skrivet i.

Vad betyder resultatet

Resultatet i detta test tolkas utifrån förutsättningen att patientens hörsel och/eller syn ej är nedsatt samt att hen är motiverad att genomföra testet. I de fall hörsel, syn och/eller motivation är nedsatt kan det påverka resultatet. Färgblindhet kan påverka resultatet på detta test, läs mer här.

Ett exempel på ett resultat finns här

Impulskontroll: Hur många rätt personen gör per sekund. Antal rätt i del 2, delat på tiden från del 2 (i sekunder). 

Interferens: Hur mycket längre tid tog det i del 2 jämfört med del 1 i millisekunder per svar. Tid i del 2 (i millisekunder) - tid i del 1 ( i millisekunder). 

Genomsnittlig tid (ms) del 1: Resultatet 875ms innebär att personen tog strax under 1 sekund (0,875s) på sig att svara per ord.  

Antal rätt del 1: Antalet korrekta svar i del 1 där maximala resultatet är inom parentes. 

Genomsnittlig tid (ms) del 2: Resultatet 1829ms innebär att personen tog strax under två sekunder på sig att svara per ord.   

Antal rätt del 2: Antalet korrekta svar i del 2 där maximala resultatet är inom parentes.

Hur tolkar jag testet

När man ska tolka resultatet på STROOP finns det flera olika resultat att titta på. Främst är det Genomsnittlig tid del 1 och anta rätt del 1 samt Genomsnittlig tid del 2 och antal rätt del 2. Den första delen i STROOP fungerar främst som en referens-tid för del 2 där vi främst undersöker inhibering. De svarsmönster som vi kan se vid STROOP är bland annat de som får bra resultat på genomsnittlig tid men sämre på antal rätt. Det innebär att patienten har genomför testet snabbt men "slarvigt". Får patienten istället ett lågt resultat på genomsnittlig tid men bättre på antal rätt innebär det att patienten har tagit längre tid på sig men klarat av svara rätt.

En person som är snabb men "slarvig" kanske har svårt att hindra impulser eller är otålig när hen ska genomföra uppgifter. Detta kan då jämföras med svarsmönster på andra test och/eller patientens egen upplevelse.

En person som arbetar lite långsammare men gör rätt kanske behöver mer tid på sig för att utföra uppgifter men klarar av dem till slut. När en sådan person blir stressad kan det då lätt bli fel. 

Har patienten svårt att särskilja färger (färgblindhet) kan detta påverka patientens prestation på testet och resultatet bör tolkas med stor försiktighet eller exkluderas. Fråga patienten om hen har svårt att särskilja färger eller är färgblind.

Om patienten gör många fel på del 2, kan en förklaring vara att patienten har svårt att urskilja färgerna.