Kubtest

Vad används testet till 

Kubtestet används för att undersöka förmågan att uppfatta och bearbeta rumsliga relationer i tre dimensioner, dvs. visuospatial funktion.

Kliniskt används testet för att upptäcka visuospatiala svårigheter, ofta som en del av en bredare kognitiv bedömning.

Domän: Visuospatial funktion. 

Hur fungerar testet

Testtagaren ska avbilda en tredimensionell kub genom att rita den på en tom yta. Hen kan:

• Ångra senaste ritmomentet (allt som ritats från nedtryckning till att fingret/musen släppts)

• Börja om från början obegränsat antal gånger

Tidsgräns: Ingen tidsgräns. 

Bedömning och poängsättning

Kub-testet bedöms och poängsätts av kliniker i resultatportalen. Efter att testet är genomfört kan du bedöma och poängsätta resultatet på två sätt:

• Genom att klicka på bilden av kuben under domänen vid den kognitiva profilen.

• Genom att klicka på Visa/Gradera vid Kubtest i tabellen för det detaljerade resultatet under Visuospatial funktion.

Där kan du även:

• Se slutresultatet (den färdiga bilden av kuben)

• Spela upp en video som visar hela testförfarandet, det vill säga hur testtagaren genomförde uppgiften från start, inklusive eventuella omstarter och ångra-klick i realtid. Du kan även justera hastigheten på uppspelningen.

• Se tidigare bedömningar som sparats i systemet samt, tidpunkt och vem som gjort dem.

Poängsättning

• 1 = Korrekt. Kuben är komplett och tydligt tredimensionell. Kuben kan vara sned, osymmetrisk eller ”tillknycklad”. Användning av den befintliga rutan är godkänt, om övriga kriterier uppfylls.

• 0 = Ej korrekt. Kuben saknar streck, delar eller är bara delvis korrekt.

   

Kliniska tolkningar

• Svårigheter med tredimensionell form
  Kan indikera nedsatt visuospatial funktion. Detta ses ofta vid Alzheimer’s sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, samt vid Parkinsons sjukdom och cerebrovaskulära skador. Bristande tredimensionalitet kan indikera en tidig visuospatial nedsättning, vilket i sin tur är associerat med svårigheter i vardagen såsom orientering i nya miljöer eller att följa kartor. (Mathew et al., 2018; Mori et al., 2021; Palmqvist et al., 2008)

• Många ångra-klick och omstarter

  Kan indikera bristande planeringsförmåga eller exekutiv dysfunktion. Detta förekommer bland annat vid frontotemporala demenssjukdomar och vid mild kognitiv störning (MCI). Det kan även indikera generella exekutiva svårigheter, vilket gör det relevant att följa upp med anamnes kring vardagliga aktiviteter som kräver planering i flera steg, exempelvis matlagning. (Mathew et al., 2018; Palmqvist et al., 2008)

• Platt 2D-figur istället för kub
  Kan indikera problem med djup-uppfattning och mental hantering av tre dimensioner. Detta mönster kan ses vid bland annat Alzheimer’s sjukdom och Parkinsons sjukdom. Kliniskt kan det motivera utvidgad bedömning av visuospatial funktion. (Mori et al., 2021; Cronin-Golomb, 2011)

• Återkommande utelämningar i en rumslig riktning (t.ex. att linjer konsekvent saknas på samma sida av kuben).

  Kan indikera visuospatial neglect, vilket är vanligt efter stroke, särskilt i höger hemisfär. Neglect är associerat med nedsatt ADL-förmåga och långsammare rehabilitering. Följdfrågor kan exempelvis handla om patienten ofta stöter i hinder på ena sidan eller glömmer att klä sig korrekt på ena kroppshalvan. (Bosma et al., 2020)

• Få eller inga problem

  En korrekt avbildad 3D-kub, även om den är sned eller osymmetrisk, talar för bevarad grundläggande visuospatial funktion. Det är dock viktigt att understryka att Kubtestet är ett relativt enkelt test, och ett resultat på 1 poäng inte utesluter mer subtila visuospatiala svårigheter.

  • Tak- och golveffekter: De flesta friska individer klarar uppgiften (risk för takeffekt), medan endast uttalade visuospatiala nedsättningar leder till 0 poäng (golvresultat). Detta gör att testet har låg sensitivitet för milda svårigheter, men kan vara användbart för att upptäcka mer påtagliga visuokonstruktiva problem. (Palmqvist et al., 2008; Mathew et al., 2018)

  • Klinisk betydelse: Ett resultat på 0 poäng kan vara en tidig markör för kognitiv sjukdom (t.ex. Alzheimer’s eller andra demenssjukdomar), men måste alltid tolkas i relation till övriga kognitiva tester, symtombild, anamnes och kliniska fynd.

  • Rekommendation: Vid misstanke om visuospatiala svårigheter bör utvidgad bedömning ske med mer avancerade uppgifter, såsom klocktest eller andra visuokonstruktions- och visuospatiala test.

Koppling till vardaglig funktion

Nedsatt visuospatial förmåga kan i vardagen visa sig som:

• Svårigheter att hitta i nya miljöer eller följa skyltning/kartor

• Osäkerhet i trappor, vid kantstenar eller när avstånd ska bedömas

• Problem att montera föremål eller förstå enkla ritningar

• Svårigheter att hitta föremål i röriga miljöer (t.ex. i kylskåp eller butik)

• Ouppmärksamhet på ena sidan av kroppen eller omgivningen

Referenser

Bosma, M. S., Kuijf, H. J., Schoon, Y., & Oosterman, J. M. (2020). Impact of visuospatial neglect post-stroke on activities of daily living: A systematic review and meta-analysis. Neuropsychology Review, 30(4), 622–637. https://doi.org/10.1007/s11065-020-09454-5

Cronin-Golomb, A. (2011). Visuospatial dysfunction and problem solving in aging and dementia. In I. Q. Whishaw & B. Kolb (Eds.), The behavior of the laboratory rat: A handbook with tests (pp. 661–672). Oxford University Press.

Mathew, R., Bak, T. H., & Hodges, J. R. (2018). Diagnostic utility of the Cube Copying Test in dementia. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 89(6), 647–653. https://doi.org/10.1136/jnnp-2017-316371

Mori, E., Ishii, K., Kazui, H., Hirono, N., & Imamura, T. (2021). Visuospatial impairment and its clinical correlates in Alzheimer’s disease. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 7(1), 21–28. https://doi.org/10.1159/000051917

Necker, L. A. (1832). LXI. Observations on some remarkable optical phænomena seen in Switzerland; and on an optical phænomenon which occurs on viewing a figure of a crystal or geometrical solid. The London, Edinburgh, and Dublin Philosophical Magazine and Journal of Science, 1(5), 329–337. https://doi.org/10.1080/14786443208647909

Palmqvist, S., Stomrud, E., & Hansson, O. (2008). Visual assessment of cube copying test performance in dementia diagnosis. International Journal of Geriatric Psychiatry, 23(5), 479–486. https://doi.org/10.1002/gps.1935

Tinella, L., Lopez, A., & Mapelli, D. (2021). Cognitive predictors of driving performance in older adults: The role of visuospatial skills. Frontiers in Aging Neuroscience, 13, 626314. https://doi.org/10.3389/fnagi.2021.626314