Klocktest

Klocktest

Innehåll:

1. Vad används testet till
2. Hur fungerar testet
   
3. Bedömning och poängsättning
4. Resultatmått
5. Tolkning av resultat

Vad används testet till

Klocktestet används för att undersöka visuospatial och visuokonstruktiv funktion. Kliniskt används testet som ett enkelt instrument för att upptäcka möjliga kognitiva svårigheter. Ett avvikande resultat kan indikera visuospatiala och/eller exekutiva svårigheter och bör alltid tolkas i relation till andra testresultat och klinisk kontext. Mer om tolkning finns i avsnittet Kliniska tolkningar.

Domäner: Visuospatial funktion

Hur fungerar testet

Testtagaren ska placera ut siffrorna 1–12 i en redan ritad cirkel och rita två visare som visar tiden tio över elva (11:10). Testtagaren kan:

• Ångra senaste ritmomentet (allt som ritats från nedtryckning till dess att fingret/musen släppts)

• Börja om från början obegränsat antal gånger

• Arbeta utan tidsgräns

Bedömning och poängsättning

Efter att testet är genomfört kan kliniker bedöma och poängsätta resultatet på två sätt:

• Via den kognitiva profilen: klicka på bilden av klockan under till höger om den kognitiva profilen

• Via detaljerat resultat: klicka på Visa/Gradera under Klocktest i tabellen för Visuospatial funktion

I vyn för klocktestet kan användare:

• Se slutresultatet (den färdiga bilden av klockan)

• Spela upp en video som visar hela testförfarandet, det vill säga hur testtagaren genomförde uppgiften från start, inklusive eventuella omstarter och ångraklick, i realtid eller med justerad hastighet (t.ex. 1x, 2x, 4x).

Poängsättning görs genom att klicka på siffrorna: 0, 0,5 eller 1. Tidigare bedömningar sparas och visas tillsammans med tidpunkt och vem som gjort dem.

Bedömning

Bedömningen baseras på huruvida siffror och visare är korrekt placerade.

• 1 poäng: Både siffror och visare är korrekt återgivna och visarna visar tiden tio över elva (11:10)

• 0,5 poäng: Antingen siffror eller visare är korrekt återgivna

• 0 poäng: Varken siffror eller visare är korrekt återgivna

Tolkning av resultat

Resultatet förutsätter att testtagaren har tillräcklig syn, hörsel och motivation. Nedsättningar i dessa områden kan påverka utfallet.

Klocktestet är ett relativt enkelt test, vilket gör att många friska personer klarar uppgiften utan problem (takeffekt). Samtidigt leder endast mer uttalade svårigheter ofta till 0 poäng (golveffekt). Ett resultat på 1 poäng utesluter därför inte mer subtila visuospatiala eller exekutiva nedsättningar. Testet bör alltid tolkas kvalitativt och i relation till andra kognitiva test, anamnes, symtombild och övriga kliniska fynd.

Vanliga feltyper och möjliga indikationer

• Felplacerade eller ojämnt fördelade siffror
  Kan indikera visuospatial svikt eller uppmärksamhetsproblem. Vanligt vid Alzheimers sjukdom, vaskulär kognitiv svikt och MCI.
  (Aprahamian et al., 2009; Park et al., 2018)

• Siffror som konsekvent saknas eller trängs på ena sidan av urtavlan
  Kan indikera visuospatial neglect, vanligt efter stroke i höger hjärnhalva. Detta kan  ge sig till känna som att patienten missar föremål eller stöter i hinder på ena sidan.
  (Eknoyan & Davidoff, 2012; Navickaitė et al., 2024)

• Fel i visarnas placering eller tid (t.ex. båda visarna på samma siffra eller fel vinkel)
  Kan indikera exekutiva svårigheter, såsom bristande planering, nedsatt arbetsminne eller svårigheter att tolka instruktioner. Denna typ av fel kan indikera exekutiv dysfunktion vid demenssjukdomar och frontallobsnedsättningar.
  (Royall et al., 1999; Eknoyan & Davidoff, 2012)

• Fortsätter fylla i felaktiga detaljer – t.ex. skriver fler siffror än 12, upprepar siffror eller skriver ”11:10” i text i stället för att rita visarna.
  Detta kallas perseveration (att fastna i och upprepa ett beteende) eller stimulusbundenhet (att styras för starkt av en detalj). Dessa mönster kan indikera exekutiv dysfunktion, vilket är vanligt vid frontallobsnedsättningar och demenssjukdomar.
  (Libon et al., 1996; Spenciere et al., 2017)

• Konceptuella fel – t.ex. rita en digital klocka, fyrkantig urtavla eller visa bristande förståelse för timmar/minuter.
  Kan indikera semantiska svårigheter eller mer utbredd kognitiv påverkan, särskilt vid Alzheimers sjukdom.
  (Sunderland et al., 1989; Freedman et al., 1994)

• Svårigheter vid klocktestet (på uppmaning)
  Eftersom Mindmores klocktest bygger på uppmaning och utgår från en tom urtavla, innebär svårigheter här ofta en indikation på exekutiv dysfunktion. Personen kan ha svårt att planera uppgiften, initiera och sekvensera stegen samt hålla instruktionen i arbetsminnet. Detta kan exempelvis ses vid frontallobsnedsättningar eller vid demenssjukdomar där exekutiva funktioner är påverkade.
  Ett förslag på vidare utredning är att använda en kopieringsuppgift av en färdigt ritad klocka för att bedöma visuokonstruktiv förmåga mer direkt.
  Kubtestet fungerar här som ett naturligt komplement, eftersom det är en ren kopieringsuppgift och därmed ger information om visuokonstruktiv och visuospatial funktion. Kombinationen av klocktestet (uppmaning) och kubtestet (kopiering) kan ge en mer nyanserad bild av om svårigheterna främst är exekutiva eller visuokonstruktiva.
  (Royall et al., 1998; Shulman, 2000)

Tolkning av ett korrekt resultat

En korrekt klocka med alla siffror på rätt plats där visarna visar tio över elva (11:10) indikerar bevarad grundläggande visuospatial och exekutiv funktion.

Det är dock viktigt att understryka att testet är relativt enkelt och att ett resultat på 1 poäng inte utesluter mer subtila svårigheter. Ett resultat på 0 poäng kan vara en indikation på kognitiv sjukdom (t.ex. Alzheimers sjukdom, annan demenssjukdom, vaskulär kognitiv svikt eller posterior cortical atrophy).

Vid klinisk indikation bör klocktestet kompletteras med mer avancerade test av visuokonstruktiv och exekutiv förmåga.

Tolkning av processmått

Förutom själva poängen kan även processmått ge värdefull information:

• Många ångra-klick kan indikera svårigheter med planering, set-shifting eller självövervakning. (Eknoyan & Davidoff, 2012; Davoudi et al., 2021)

• Många omstarter kan indikera osäkerhet eller bristande förmåga att initiera och strukturera uppgiften. (Royall et al., 1999; Cohen et al., 2014)

• Lång total tid kan bero på förlångsammad bearbetning eller ökad kognitiv belastning, men också på motoriska faktorer. Videogenomgången hjälper att skilja på dessa. (Dion et al., 2020; Yuan et al., 2021)

• Kort tid i kombination med låg poäng kan indikera impulsivitet eller bristande kvalitetskontroll. (Libon et al., 1996; Spenciere et al., 2017)

Processmåtten saknar etablerade cut-offs och bör alltid tolkas kvalitativt och i relation till videon, övriga testresultat, anamnes och klinisk kontext.

Koppling till vardaglig funktion

Nedsatt visuospatial och exekutiv funktion kan medföra svårigheter att:

• Hålla reda på tid och tidsangivelser

• Följa ordningsföljder i vardagsrutiner (t.ex. matlagning i flera steg, klä på sig i rätt ordning)

• Hitta rätt i miljöer, tolka kartor/skyltning eller organisera uppgifter som kräver struktur

• Uppmärksamma objekt på ena sidan av synfältet eller kroppen (vid misstänkt neglect)

Referenser

Aprahamian, I., Martinelli, J. E., Neri, A. L., & Yassuda, M. S. (2009). The Clock Drawing Test: A review of its accuracy in screening for dementia. Dementia & Neuropsychologia, 3(2), 74–80. https://doi.org/10.1590/S1980-57642009DN30200003

Cohen, J. M., et al. (2014). Digital Clock Drawing: Differentiating “thinking” versus “doing” in older adults with mild cognitive impairment and dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry, 29(2), 178–186. https://doi.org/10.1002/gps.3997

Davoudi, A., et al. (2021). Operationalizing the production of a normal-appearing clock: A digital Clock Drawing Test study. Frontiers in Psychology, 12, 721-734. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.721734

Dion, C., et al. (2020). Cognitive correlates of digital clock drawing metrics in older adults with and without MCI. Journal of Alzheimer’s Disease, 75(1), 73–83. https://doi.org/10.3233/JAD-200068

Eknoyan, D., & Davidoff, R. A. (2012). The Clock Drawing Task: Common errors and functional neuroanatomy. Cognitive and Behavioral Neurology, 25(2), 48–60. https://doi.org/10.1097/WNN.0b013e318259cb06

Fabricio, A. T., Aprahamian, I., & Yassuda, M. S. (2014). Qualitative analysis of the Clock Drawing Test by educational level and cognitive profile. Dementia & Neuropsychologia, 8(4), 335–341. https://doi.org/10.1590/S1980-57642014DN84000009

Freedman, M., Leach, L., Kaplan, E., Winocur, G., Shulman, K. I., & Delis, D. C. (1994). Clock Drawing: A Neuropsychological Analysis. Oxford University Press.

Libon, D. J., Malamut, B. L., Swenson, R., Sands, L. P., & Cloud, B. S. (1996). Further analyses of clock drawings among demented and nondemented older subjects. Archives of Clinical Neuropsychology, 11(3), 193–205. https://doi.org/10.1016/0887-6177(95)00025-9

Navickaitė, E., Rastenytė, D., Vaičienė, N., et al. (2024). Diagnostic accuracy of the Clock Drawing Test in screening for post-stroke neurocognitive disorder. BMC Neurology, 24, 272. https://doi.org/10.1186/s12883-023-03523-w

Park, J.-K., Lee, D. W., Lee, J. Y., & Lee, J. H. (2018). The clock drawing test: A systematic review and meta-analysis of diagnostic accuracy. Journal of Advanced Nursing, 74(12), 2742–2754. https://doi.org/10.1111/jan.13733

Royall, D. R., Cordes, J. A., & Polk, M. (1998). CLOX: An executive clock drawing task. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 64(5), 588–594. https://doi.org/10.1136/jnnp.64.5.588

Royall, D. R., Mulroy, A., Chiodo, L. K., Polk, M. J., & Cordes, J. A. (1999). Clock drawing is sensitive to executive control: A comparison of six methods. The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 54(5), P328–P333. https://doi.org/10.1093/geronb/54B.5.P328

Siciliano, M., Santangelo, G., D’Iorio, A., et al. (2016). Rouleau version of the Clock Drawing Test: Age- and education-adjusted normative data from a wide Italian sample. Neurological Sciences, 37(10), 1541–1548. https://doi.org/10.1007/s10072-016-2681-3

Spenciere, B., Alves, H., & Charchat-Fichman, H. (2017). Scoring systems for the Clock Drawing Test: A historical review. Dementia & Neuropsychologia, 11(1), 6–14. https://doi.org/10.1590/1980-57642016dn11-010003

Sunderland, T., Hill, J. L., Mellow, A. M., Lawlor, B. A., Gundersheimer, J., Newhouse, P. A., & Grafman, J. H. (1989). Clock drawing in Alzheimer’s disease: A novel measure of dementia severity. Journal of the American Geriatrics Society, 37(8), 725–729. https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.1989.tb02233.x

Shulman, K. I. (2000). Clock-drawing: Is it the ideal cognitive screening test? International Journal of Geriatric Psychiatry, 15(6), 548–561. https://doi.org/10.1002/1099-1166(200006)15:6<548::AID-GPS242>3.0.CO;2-U

Yuan, J., et al. (2021). Association between the digital clock drawing test and neuropsychological tests and brain volume in older adults. JMIR Mental Health, 8(6), e27407. https://doi.org/10.2196/27407